Om vedeldning

Varför elda?

Vedeldning ger en behaglig kvalitetsvärme och framför allt besparingar! Ved är för närvarande marknadens billigaste energi och har ett mycket lönsamt förhållande mellan pris och effekt. Dessutom är det miljövänligt.

Räkna med braskaminer

En braskamin är trevlig på många vis. Inte bara för att den sprider hemtrevnad framför soffan, utan också för att den kan vara en riktigt lönsam affär. Både för dig och miljön. Vedeldning värnar om miljön och ingår i det naturliga kretsloppet. Ved är ett biobränsle som vid förbränning inte ökar koldioxidutsläppen och växthuseffekten.

Beräkningsexempel:

Vi räknar på att kaminen eldas både morgon och kväll. På så vis blir inomhustemperaturen förhållandevis jämn. På morgonen tänds kaminen med 2 kg ved och efter ca 30 minuter görs ett nytt inlägg med 3 kg. På kvällen tänds kaminen på nytt med 2 kg ved och eldas därefter med 1,5 kgved per timme. Kvällen avslutas med ett större inlägg på 3 kg. Den totala åtgången av ved för ett dygn blir då ca 14,5 kg.

Energiinnehållet i ett kilo torr björkved är ca 15 383 kilojoule (KJ), vilket i sin tur ger en effekt på 4,27 kilowatt (kW). Eldar vi enligt ovanstående exempel blir energitillskottet drygt 46 kilowattimmar (kWh) per dygn, om kaminen har en verkningsgrad på 75% (14,5 kg ved x 4,27 kW x 0,75 ).

Vi säger att kaminen eldas från mitten av oktober till mitten av mars, det vill säga ca 150 dagar, och får då ett totalt energitillskott på ca 7 000 kWh (150 dagar x 46 kWh). För den som värmer sitt hus med el och har en elkostnad på ca 1,50 kr per kWh blir det en besparing på nästan 10 500 kr. Till detta kommer eventuell kostnad för inköp av ved.

Ett exempel för inköp av ved:

  • Om man köper färdig kapad o kluven torr björkved blir kostnaden ca 5,3 m³stj x 695 kr = 3 683 kr (ev. fraktkostnad tillkommer).


Öppna spisen!

Varför en öppen spisinsats? Jo, därför att i spisinsatsen utnyttjas energin i veden upp till 10 ggr effektivare än i öppna spisen. På så sätt blir energin billig, i jämförelse med olja eller elvärme. Miljögodkända insatser förbrukar bara omkring 25 m³ förbränningsluft/timme att jämföra med den öppna spisen som behöver hela 500 m³ luft/timme.

Förvandla din öppna spis till en mycket effektiv eldstad som normalt har kapacitet till att värma ett helt hus.

Många fördelar:

  • Typ- och miljögodkända kassetter/insatser
  • God förbränning
  • Vedeldning värnar om miljön
  • Säker eldning
  • Hög effekt
  • Oberoende av elström

Klarar merparten av värmebehovet

Många av dagens moderna hus, som är byggda med direktverkande elvärme, är ganska energisnåla och har öppna lösningar. Då är en lokaleldstad ofta det billigaste alternativet att kapa rejält i energiräkningen.

Naturligtvis beror graden av ersättning på hur stort huset är, hur mycket man kan tänkas att elda och på hur planlösningen ser ut m.m.

Så gott som samtliga lokaleldstäder som säljs på marknaden uppfyller idag högt ställda krav på både säkerhet och miljö. Vad man skall välja beror på hur man skall använda kaminen, hur huset ser ut och vilka ekonomiska ramar som finns för investeringen. Det är nästan omöjligt att ge några generella råd utan varje hus förutsättningar måste vara vägledande för valet av produkt. Tala därför gärna med skorstensfejarmästaren innan du bestämmer dig för vilken kamin du skall välja och tänk på att det alltid fordras en bygganmälan till byggnadsnämnden innan du sätter igång.

Hur mycket energi innehåller olika bränslen?*

  • 1 m³ olja innehåller ca 10 000 kWh energi
  • 1 m³ olja motsvarar ca 2,2 ton pellets eller ca 10 m³ ved.
  • 1 m³ ved eldad i en modern panna med ackumulatortank motsvarar 800-1200 kWh ("Se energiinnehåll i olika träslag").

En normalvillas energibehov är ca25 000 kWh per år varav:

  • 15 000 kWh för uppvärmning
  • 5 000 kWh för tappvarmvatten
  • 5 000 kWh för hushållsel

För att hålla årslagret av ved till denna villa krävs 20-25 m³ torr ved!

Energiinnehåll i olika träslag*

1 kg ved vid ca 20% fukthalt = 4.3 kWh.

 1m³f 
Rönn 3 190 kWh  
Bok 3 000 kWh  
Ek 2 900 kWh  
Ask 2 900 kWh  
Lönn 2 800 kWh  
Björk 2 650 kWh ca 616 kg/m³f vid 20%
Fura 2 350 kWh  
Svartal 2 350 kWh  
Sälg 2 350 kWh ca 532 kg/m³f vid 20%
Asp 2 000 kWh  
Gran 2 000 kWh ca 465 kg/m³f vid 20%
Gråal 1 900 kWh ca 441 kg/m³f vid 20%

 

  • Ett levande träd har en fukthalt på ca 50-60%
  • Nyhuggen barrved innehåller ca 55% fukt
  • Nyhuggen björkved innehåller mer än 45% fukt
  • Vid en fukthalt på ca 20-25% avger veden 2-3 ggr mer värme per kg än nyhuggen ved
  • Vid eldning skall veden ha en fukthalt lägre än 20%


* Text och diagram är hämtade från broschyren VEDELDNING, GDE-Net

Visste du att 1 kg. torr ved är = 4,3 kWh? Detta gäller när veden har en fuktighet på ca 20% och när vi brukar hela kubben som brännmaterial, där vi kan elda i en eldstad med 100% effekt och utnyttjande. 

Elda rätt

Elda är väl ingen konst? Jo, det kan man faktiskt säga att det är. För att få ut det mesta av din kamin är det viktigt att du eldar på rätt sätt. Men ingen panik - vi lär dig hur!

Eldarens kunskaper är avgörande

Rätt utnyttjad och med rätt utrustning är vedeldning en betydande resurs både för den enskilde villaägaren och för samhället. Med rätt teknik och utrustning är vedeldning en både bekväm, miljöriktig, säker och ekonomisk metod för uppvärmning.

Det är alltid eldaren och hans kunskaper som är avgörande för förbränningsresultatet. Ingen panna är så dålig att den måste innebära sanitär olägenhet eller hinkvis med sot och tjära. Men ingen eldningsutrustning är heller så bra att en dålig eldare inte kan förstöra resultatet.

Dessutom har konsten att elda med ved nära nog dött ut de sista 50 åren till förtret för vedeldarens grannar som ofta får ta del av hans oförbrända ved i form av det rökmoln som hans skorsten släpper ut. Om villaägaren visste att hans gamla kombipanna släpper ut 300-400 ggr så mycket tjära och 10 ggr så mycket kolväten (PAH) som en modern, miljögodkänd vedpanna och att han dessutom får elda 3 ggr så mycket ved för att få samma värme ur den, skulle han då inte överväga att göra något åt det?

Om du har en gammal värmeanläggning, byt till en modern. En modern anläggning – med miljögodkänd panna och ackumulatortank – är miljövänlig, vedsnål och mindre arbetskrävande.

Effektiv vedeldning*

Vid effektiv vedeldning i panna är det helt nödvändigt att du eldar mot en tillräckligt stor ackumulatortank. En modern panna med keramikinsats kräver en ackumulatortank med minst 1 000 - 1 500 liter vattenvolym. Ackumulatortanken behövs såväl vid eldning i äldre pannor som vid eldning i moderna pannor.

På äldre pannor bör tanken vara mindre eftersom verkningsgraden är lägre och rökgastemperaturerna kan bli farligt höga (över 350°) vid långvarig eldning på full effekt. Eventuella problem kan oftast avhjälpas med rätt dimensionering och utrustning, exempelvis installation av motdragslucka och rökgastermometer. Det kan också bli svårt att inom rimlig tid ladda en för stor tank. Rådfråga därför en fackkunnig person innan du installerar ackumulatortank på en äldre panna.

När du förbränner olja eller ved, som är våra vanligaste pannbränslen, kan du förlora en hel del av den tillförda energin genom så kallade pannförluster. Ett tydligt tecken på stora pannförluster är att det blir varmt i pannrummet. Stora energiförluster får du även genom att röken är alldeles för varm. I en gammal anläggning är energiförlusterna ofta stora.

Med modern vedeldningsteknik minskar förlusterna och vedförbrukningen kan minska till ungefär hälften av tidigare förbrukning. Det spar mycket arbete, tid och pengar för vedeldaren. En halvering av arbetet med veden kan innebära att många dagars arbete i stället kan ägnas åt andra aktiviteter. I pengar innebär det att man behöver köpa mindre ved, eller kan sälja den ved som "blir över". Enbart minskad vedförbrukning kan därför motivera ett byte till modern teknik.

* Texten är hämtad från broschyren VEDELDNING, GDE-Net.




Film från keddy.se

 

3 tips för effektiv vedeldning:

  • Byt till en modern värmeanläggning
  • Elda mot en rätt dimensionerad ackumulatortank
  • Elda alltid med torr ved

Om villaägaren visste att hans gamla kombipanna släpper ut300-400 ggr så mycket tjära och 10 ggr så mycket kolväten (PAH) som en modern, miljögodkänd vedpanna och att han dessutom får elda 3 ggr så mycket vedför att få samma värme ur den, skulle han då inte överväga att göra något åt det?

Ackumulatortanken är viktig för bekvämlighet, verkningsgrad och miljö.

Heta eldningstips

7 miljövänliga tips

  1. Byt ut din gamla kamin mot en ny om den är äldre än 15-20 år.
  2. Välj en Svanenmärkt/miljömärkt kamin.
  3. Elda alltid med torr ved.
  4. Ställ luckan på glänt tio minuter efter att brasan tänts.
  5. Se till att brasan alltid får tillräcklingt med syre.
  6. Elda inte mer ved än vad tillverkaren rekommenderar (ca 2-3 kg ved/timme).
  7. Ta in veden minst ett dygn innan eldning så får du mer värme för pengarna.

Källa: Nibe brasvärme

5 tecken på god förbränning – för optimal energianvändning

  1. Man ska se lågor tills det bara återstår aska.
  2. Finns det eldfasta stenar i eldstaden ska de inte bli svarta.
  3. Stål- eller gjutjärnsdelarna ska vara fria från sot.
  4. Glaset i en ev. glaslucka ska vara klart eller matt – aldrig svart.
  5. Det bör bara komma en lätt vit rök eller ingen synlig rök alls från skorstenen.

4 säkerhetstips

  1. Installera alltid ett brandlarm i samma rum som eldstaden.
  2. Lämna aldrig en tänd brasa utan tillsyn.
  3. Förvara inte bränsle nära varma ytor, t.ex. intill braskaminen.
  4. Se till att skorstenen sotas regelbundet för att undvika skorstensbränder och andra problem.

Goda råd för vedhantering

  • Byt ut din gamla kamin mot en ny om den är äldre än tio år.
  • Minimikravet på att få kalla veden "torr" ute i handeln är 20% fuktighet, men det är fullt möjligt att få ner den mot 14-15% i normalt klimat, och det är en märkbar förbättring.
  • Ved som ska eldas bör inte överstiga 20% fuktighet.
  • Veden avverkas från att löven fallit fram tills saven går i på nytt ‐ ca mitten av oktober till början av mars månad.
  • Kapa och klyv veden så fort som möjligt, gärna när snön ligger kvar, då torkar den som allra bäst.
  • Ved som kapas och klyvs efter påskhelgen ska inte eldas samma säsong.
  • Exponera veden väl för sol och vind. Sol och värme är en torkfaktor, men det som verkligen gör veden torr är i första hand vind.
  • Efter torkning – eller om du har köpt färdigtorkad ved – är det klokt att placera veden på en plats där det är torrt och lätt att komma åt den, även på vintern.
  • Rätt lagrad kvalitetsved blir aldrig för gammal.
  • Presenning är absolut inget alternativ. Den drar fukten från marken till veden.